radiotokyo

Sorry att jag inte uppdaterat tidigare, jag var så hemskt trött igår. Och jag hade en incident med datorn som jag ska berätta om snart. Jag är iaf framme i Tokyo, och sitter nu på min utbäddade futon (en japansk sorts säng. Typ en madrass med hundra olika överdrag och shit. Jag har inte fattat hur man bäddar den korrekt än...) med laptopen i knät och är rätt nöjd! :)

Det var enklare än jag trodde att ta sig in i Japan. När vi var på Japanska ambassaden i Sthlm sa killen i kassan en massa om hur strikta de är och om alla formulär man ska fylla i och allt möjligt, vilket gjorde mig nervös. Men det gick smidigt. Fick ställa oss i en lång kö för immigration och visa pass och fingeravtryck. Sen var det över.

Vi tog en buss från Narita Airport till Tokyo Station och där skildes jag och Petter åt, utan möjlighet att kontakta varandra eftersom min mobil inte funkar i nipponland även om hans gör det. Han hade problem med sitt boende, för killen han skulle få tag på svarade inte på mobilen, så han skulle ta en taxi direkt ut till sitt boende. Jag skulle däremot till Shinjuku för att hämta nyckeln till mitt boende på Sakura House's kontor. Det var HELVETET att släpa väskorna dit och sen därifrån till ANDRA SIDAN TOKYO där mitt boende ligger. Men sen var det klart och done.

Jag var sjukt trött vid det laget, klockan var närmare 15 och jag hade inte ätit sen typ 5 och bara sovit på flyget (inte ultimat sömn, även om jag sov mycket!). Mitt rum är mysigt. Det luktar lite skumt, men jag har vädrat nu så det luktar bättre. Det är väldigt old school japanese, och allt är rangligt och slitet, men det är rätt cute på sitt sätt. Satte upp datorn det första jag gjorde och fick igång internet, dammsög litegrann, sen insåg jag att datorn snart hade slut på batterier, så jag gick och hämtade sladd och adapter för att plugga in den i väggen. MEN DET GICK INTE. Jag testade på hundra sätt men inget funkade, så jag fick PANIK och stängde av datorn, gick världens stresspromenad och köpte cola och skumma nudlar jag inte kokat än.

När jag kom hem gjorde jag annat ett tag för att distrahera mig från problemet. Sen loggade jag snabbt in på msn för att snacka med petter om att ses dagen efter (jag ville främst köpa en laddningssladd till min dator med japansk kontakt) och då sa han "Har du vridit på adaptern? Så att den pekar på vilken av alla uttag du ska använda?"... och det hade jag ju inte... så när jag väl gjort det funkade det ju. Där försvann tre timmar på en massa ångest, ungefär.

Träffade Petter och Niko (som också ska gå på skolan med oss) imorse för att försöka hitta till skolan från Kinshicho station, som är närmast den. Det gick smidigt. Jag tror inte jag minns hur man gick dock... :(

Vi gick och käkade på ett ställe inte långt därifrån sen, jag åt nåt som hette Miso Ramen och smakade alright. Nudlarna var goda, men det var så mycket skumma grönsaker och grejer, och portionen var HUGE. Gick sen längs en stor väg tills vi plötsligt var rätt nära Akihabara, så vi fortsatte bara gå och till slut kom vi fram. AKIHABARA. OMFG SÄGER JAG BARA. Jag är så såld! Det var fabulous, med hundra blinkande skyltar och helt hysterisk musik! Vi gick in i ett gigantiskt hus med 9 våningar elektronik och dylikt. Det var helt sjukt! Där inne levde det om som fan och det var färger och banners och displayer och ljud och lampor ÖVERALLT. Helt SJUKT!!!!!!

Vi var rätt färdiga efter att ha varit där inne i några timmar, så vi gick bara förbi alla andra amazing affärer. Men det var lika högljutt utanför dom, och lika mycket lampor och ljus. Seriöst, flera affärer har liksom mikrofoner som skriker ut information och "VÄLKOMMEN VÄLKOMMEN" och vid ingången till en stor galleria stod en kille i kostym och rappade info om affärerna. Jag menar. SÅNT HÄR FINNS INTE UTANFÖR JAPAN. Det är som att de inte fattar någon sorts marknadsföring som inte handlar om SHOVE IT IN THE CUSTOMER'S FACES, THEN THEY'LL BUY.

Efter det drog vi oss hemåt efter att ha suttit på Starbucks ett tag, klockan 20 stänger de flesta butikerna liksom och klockan var några minuter över. Jag skiljdes från pojkarna som skulle ta andra lines från Akihabara och satte mig på min metro. Det var så sjukt trångt, är tydligen rusch kring åtta, så jag fick stå packad som en sardin hela vägen hem. Väl framme i mitt område Kameari tog jag en tur på centrum innan jag gick hem och gick in i en galleria som hade öppet till 22 och sålde mängder av scrunchies och fula conversekopior. Jag älskade den!

Usch, det finns för mycket att skriva, men jag är trött igen och har huvudvärk och vill mest sova. Ska lägga in bilder på datorn och uppdatera bilddagboken också, hade jag tänkt. Fattar inte hur man hinner med allt sånt här, klockan är redan tolv! D:

SORRY FÖR MYCKET TEXT OCH INNEHÅLL OCH KRÅNGLIGT FORMULERAT. Jag ska försöka ge mer intressant information senare, jag skyller på jetlag och huvudvärk ;D